Saison bryggd Februari 2013. Fermenterad med WLP645 (Brett C.) och Wyeast #3191 (Berliner Weisse blandning).
OG: 1.066
FG: 1.018
2.00 kg Pilsner (2 Row) Ger (3.9 EBC) Grain 2 73.3 %
0.32 kg Wheat Malt, Ger (3.9 EBC) Grain 3 11.7 %
0.25 kg Munich Malt (17.7 EBC) Grain 4 9.2 %
0.16 kg Cane (Beet) Sugar (0.0 EBC) Sugar 5 5.9 %
10.00 g Northern Brewer [10.20 %] - Boil 60.0 mi Hop 6 21.8 IBUs
5.00 g Northern Brewer [10.20 %] - Boil 5.0 min Hop 8 2.2 IBUs
1.0 pkg Berliner-Weisse (Wyeast #3191-PC ) Yeast 9 -
1.0 pkg Brettanomyces Claussenii (White Labs #WL Yeast 10 -
Utseende – Lite mörkare än vad jag hade tänkt mig. Mycket grumligare än förväntat men den har ett fint vitt skum som ligger kvar en bra stund. Lämnar lite skumrester på kanterna av glaset.
Lukt – Brett! Den luktar inte på något sätt illa (blöt hund, stall etc) utan det är mer en försiktigt brett lukt som hintar om att det är en fin Saison. Luktar riktigt bra.
Smak – Småsöt, väldigt "rund" i smakerna. Eftersmaken bjuder på en del brettkaraktär. Behöver lite mer beska nästa gång och en annan huvudjäst. Väldigt lång eftersmak.
Summering – Luktar fantastisk, lite för söt i smaken, behöver mer beska eller bättre utjäsning. Lite ljusare färg hade inte heller skadat. Inga problem att dricka en hel flaska. Är väldigt nöjd med den. Ska brygga om den med en riktig Saison-jäst + Brett C. Ska dra ner eller ersätta Munichmalten i nästa version.
lördag 24 augusti 2013
söndag 11 augusti 2013
Lite sur/vild/brett-termer
Kort litet inlägg om olika termer som man ofta hör när man pratar om öl med Brett, Lacto eller Pedio. Nedan kommer en liten förklaring på vad jag syftar på när jag skriver om dessa öl, jäster och bakterier. Det betyder inte att de är korrekta =)
Först och främst, suröl och vildöl, syftar på öl så som till exempel Lambic och Flanders Red - syrliga öl där man förstår var namnet suröl (sour beer) kommer ifrån. Även vildöl (wild beer) är ganska lätt att förklara när man talar om Lambic till exempel. Bryggarna använder öppna jäskar och förväntar sig att luften från öppna luckor i bryggeriet ska föra in jäst från "det vilda". Dock ska man inte blanda ihop det med öppen fermentering. Det kan man göra med vanlig jäst och producera öl av hög kvalité som varken är sura eller har vildjäst i sig.
Den nya världens sur/vildöl är dock nödvändigtvis inte varken sur eller vild. De är bryggda med jäst som är kultiverad i ett labb. Bara för att det är Brettjäst behöver den inte vara vild. Dessutom gör inte Brettjäst öl syrliga. Brett gör bara öl syrliga vid fermentering om den har tillgång till syre och då oftast i mindre mängder. Man kan med andra ord alltså fermentera vört med Brett utan att få ett syrligt öl. Det finns många exempel på Saisoner som är bryggda med Brett som inte alls är syrliga.
Jag föredrar ordet Brettöl istället för suröl och vildöl. Om jag brygger ett öl som ska vara syrligt använder jag dock suröl. Vildöl för mig är öl som fermenteras genom att använda jäst som fångats in av bryggarna (istället för att beställas från ett labb).
Brettanomyces - Namn på ett jästsläkte. Precis som Saccharomyces är jästsläkten som vanliga öl fermenteras med. Brettanomyces förkortas ofta som Bret, Brett eller Bretta. De Brettstammar som används vid ölproduktion kan man hitta här.
Lactobacillus - Släkte av bakterier. Förkortas ofta som Lacto. Lacto är en bakterie som producerar mjölksyra (lactic acid på Engelska). I suröl kommer mycket av syrligheten av Lacto eller Pedio (se nedan). Lacto är känslig för de konserverande egenskaper humle tillför till öl. Använder man Lacto för att få syrliga öl bör man därför hålla IBU:n under 8. Lacto arbetar bäst under syrefria miljöer.
Pediococcus - Förkortas ofta som Pedio. Pedio producerar likt Lacto mjölksyra. Pedio är en bakterie som producerar mycket av den syrligehet man hittar i de flesta suröl. Pedio kräver en syrefri miljö för att arbeta.
Acetobacter - En bakterie som inte alltid är välkommen. I vissa stilar som Flanders Red spelar den dock en lite roll. I en syrerik miljö omvandlar Acetobacter alkohol (etanol) till ättiksyra (acetic acid på Engelska). Bryggare försöker oftast undvika Acetobacter.
Det här inlägget var mer en liten introduktion till de olika termer man ser när man läser om Brettöl. Förhoppningsvis får jag lite tid över och skriver ett lite mer djupgående inlägg om var och en av de ovan nämda bakterier och jäster.
Och glöm inte, det är skillnad på suröl och öl som blivit sur!
Först och främst, suröl och vildöl, syftar på öl så som till exempel Lambic och Flanders Red - syrliga öl där man förstår var namnet suröl (sour beer) kommer ifrån. Även vildöl (wild beer) är ganska lätt att förklara när man talar om Lambic till exempel. Bryggarna använder öppna jäskar och förväntar sig att luften från öppna luckor i bryggeriet ska föra in jäst från "det vilda". Dock ska man inte blanda ihop det med öppen fermentering. Det kan man göra med vanlig jäst och producera öl av hög kvalité som varken är sura eller har vildjäst i sig.
Den nya världens sur/vildöl är dock nödvändigtvis inte varken sur eller vild. De är bryggda med jäst som är kultiverad i ett labb. Bara för att det är Brettjäst behöver den inte vara vild. Dessutom gör inte Brettjäst öl syrliga. Brett gör bara öl syrliga vid fermentering om den har tillgång till syre och då oftast i mindre mängder. Man kan med andra ord alltså fermentera vört med Brett utan att få ett syrligt öl. Det finns många exempel på Saisoner som är bryggda med Brett som inte alls är syrliga.
Jag föredrar ordet Brettöl istället för suröl och vildöl. Om jag brygger ett öl som ska vara syrligt använder jag dock suröl. Vildöl för mig är öl som fermenteras genom att använda jäst som fångats in av bryggarna (istället för att beställas från ett labb).
Vanligt förekommande jäst- och bakterietermer
 |
| 4 Brettstammar från White Labs. |
Lactobacillus - Släkte av bakterier. Förkortas ofta som Lacto. Lacto är en bakterie som producerar mjölksyra (lactic acid på Engelska). I suröl kommer mycket av syrligheten av Lacto eller Pedio (se nedan). Lacto är känslig för de konserverande egenskaper humle tillför till öl. Använder man Lacto för att få syrliga öl bör man därför hålla IBU:n under 8. Lacto arbetar bäst under syrefria miljöer.
Pediococcus - Förkortas ofta som Pedio. Pedio producerar likt Lacto mjölksyra. Pedio är en bakterie som producerar mycket av den syrligehet man hittar i de flesta suröl. Pedio kräver en syrefri miljö för att arbeta.
Acetobacter - En bakterie som inte alltid är välkommen. I vissa stilar som Flanders Red spelar den dock en lite roll. I en syrerik miljö omvandlar Acetobacter alkohol (etanol) till ättiksyra (acetic acid på Engelska). Bryggare försöker oftast undvika Acetobacter.
Det här inlägget var mer en liten introduktion till de olika termer man ser när man läser om Brettöl. Förhoppningsvis får jag lite tid över och skriver ett lite mer djupgående inlägg om var och en av de ovan nämda bakterier och jäster.
Och glöm inte, det är skillnad på suröl och öl som blivit sur!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)